no. 609H: Upphittat av: Frederika E. Lloyd (pisces)

Fûstat
okt. 15
1906

Käre Reginald
Här sitter jag, med fötterna på en främmande mans skrivbord, förstrött bläddrande i hans korrespondens, när jag snubblar över följande i ett brev från en Ali Bey Bahgat:

”Hyperboreerne, hvilket har visats i den förste, store Atlantica, äro liktydiga, icke med the inbyggiare ofvan Nordanvinden hvarom the klassiska skrifterna tala, utan med the Yverborne, thet är: the af högsta börd. Men hvad jag nu talar om är thet folk som fordom härskade öfver Swerige hvilka ock the som först på jorden voro at byggia städer, at skipa lagar och at byggia land. Om dessa äro så litet skrifver ock berettadt att wij mycket litet veta och lika litet kunna gissa. Men vi kunna lätterligt af the saghu wij hafva af äldre thider förstå hvad deras hemvisst voro. Ty säga icke alla sägner och fabler at menniskan af jord är kommen, som det ock i den Heliga Skrift är skrifvet, och dermed at hon föd ur jorden är. Man säga därför ofta at hon lefva af jorden och detta mååste då vara hvad gååtan menar. Dock — jag kan ur the skrifter jag förvalta kunna utläsa een annan lösning, thet är at menniskan komma ur jorden så att hon ha sitt ursprung under den, eller under dess yta, och hafver för orekneliga mansååldrar sedan upp ur den kommit för at bebo ytan. Äfven kan man detta se på att the äldsta ghudar äro the underiordiska.

”Dessa yverborne underiodiske män voro af een sällsam styrka hvad det gälla förstååndet. Vida öfverträffa the oss sentida ättlingar hvad det gälla metallurgien, men också byggiandet och all vetenskap wij kenna. Man byggde i the underiordiska salarna en stad af een såådan storlek at the största på iorden i dag förblekna aldeles inför dess väldighet. Här fanns måånga under som nu ha gåått förlorade för oss och derför drömma menniskan än om een guldååldher. Dertill tala Platon om the wise philosofer som herska öfver Atlantis. Wij kunna lätt se at these woro inga andre än the milde och fredlige männer som i urthiden lefvde under wåårt land. The Yverborne stemma öfverens med Platons ord, ty the äro alla the vördnadsverdaste af vetensapsmänner. The byggde sina hus af lius ock af krig och tvister människor emellan viste the intet.”

Vad säger du om det? Väcker en del minnen till liv, inte sant? Jag minns fortfarande hur Morwood stod där vid spiselkransen med ingenting annat än Wepwawets prydnadskudde att skyla sig med. Vilka tider!

Jag skall nu skyndsamt ställa allt i ordning och smita ut genom köksfönstret innan huset herre återvänder. Jag hoppas att du är vid god hälsa och att jag kan återse dig inom kort. Kommer du kanske rent av till Hummersalongen i vår?

Jag förblir din tillgivne
Tybalt. C Maarsgat (esq.)

---

Detta brev återfanns av Frederika E. Lloyd, 10 år gammal den 10:e augusti 1946. Exakt hur är inte klart, då barnet befanns ha dokumentet insytt i kläderna efter det att hon irrat bort sig i Londons tunnelbanor och återkommit först två veckor senare. Brevet är skrivet med en utsökt, belevad handstil på ett papper av bättre sort. En svag doft av kanel dröjer sig kvar vid dokumentet och i starkt ljus kan en vattenstämpel i form av ett pilkoger skönjas i övre högra hörnet.

F. S. Hoek, arkivarie
Quigley samlingarna